Cederlott - Livet och kolonin

Igår fick vi låna boxgrannen Heeman så vi kunde rida ut tillsammans, jag och Amanda, men tror ni vädret höll sig? Nej, självklart inte, det regnade ordentligt hela förmiddagen och hur vi än väntade och väntade så blev det ingen skillnad. Det var bara att ge sig iväg till stallet. Hästarna blev rätt glada att få komma in i boxarna och torka upp, bara för att en halvtimme senare ge sig ut i regnet igen med oss på ryggen. Men de höll gott mod, och efter en halvtimme slutade det nästan, så vi blev inte genomblöta i alla fall. Men en lång tur blev det, Amanda ville prova en stig hon gått en gång, den var visst lite längre än vi räknade med, men till slut kom vi ut ur skogen och fick platt mark under fötterna igen och kunde trava och galoppera lite och "grabbarna" drog på ordentligt när de fick chansen. Det blev en mysig men lång tur, två timmar var vi ute, och det hann bli mörkt den sista halvtimmen, pannlamporna "lyste med sin frånvaro" i sadelkammaren, där gjorde de inte så stor nytta, men vi hittar bra på vägarna runt stallet nu. Vi trivs jättebra i stallet, både med "ridkompisarna" och ridvägarna, det är tur att vi fick plats där.

Jag skulle ha tagit bilder på våra dyngsura hästar förstås, men det kändes inte som prio 1 att ta fram kameran när vi var ute i ösregnet och hämtade in dem, får göra ett nytt försök nästa gång de ser ut som dränkta katter - det lär väl inte dröja länge... :-)

Något som lär dröja länge däremot är väntan på att ridstigarna ska se ut så här igen...